sista etappen av tasmanien

sist jag skrev hade jag ett slang av emotionell stress. efter den forra farmen kande jag mig ledsen och utarbetad for mamman i familjen var som sagt ett kapitel for sig sjalv. direkt jag traffade henne sa kandes det som att det var nagot falskt med henne. hon var bara inte den sortens person som ska ha framlingar boende i sitt hus. hon hade ett for stort kontrollbehov. jag kande mig ocksa stressad av att katrina skulle aka till meditationsgrejen, vi har kommit varandra valdigt nara under tiden vi wwoofat tillsammans, inte konstigt, vi har varit med varandra dag och natt i ungefar exakt en manad. jag kan med sakerhet saga att hon ar en van for livet.

som tur ar sa visade det sig att den andra familjen som jag och katrina akte till var bland det basta som hant mig. de var sa fruktansvart valkomnande och varma manniskor att jag kanner en liten varm boll inom mig bara jag tanker pa dem. sattet de levde pa har pa bara tva veckor inspirerat mig och fatt mig att tanka pa hur jag vill leva i framtiden. nu sager jag inte att jag vill hemskola mina barn eller foda i hemmet, men deras synsatt pa manniskan och varan mening att vara har har gjort mig inspirerad.

vi har gjort massa roliga saker, och det har inte alls kannts som att jag har varit dar for att jobba. vi har sjalvklart hjalpt dem att snyggat till tradgarden och sa, men just efter jul akte vi pa semester med familjen till norra tasmanien och spenderade en natt pa hawley beach i ett sunkigt gammalt hus som jag alskade trots mogel i kylskapet och noll privatliv. jag fick en frasch branna och schyssta abs efter allt skrattande. jag fick smaka kangurukott ocksa for forsta gangen. jag vr inte sa imponerad. det var ratt segt.

Katrina och jag spenderade julaftonen i en stuga som familjen har ute i skogen som de kallar the A-frame efter hur den ser ut. det var helt sjukt mysigt, vi hade kopt lite snask och spelde alfapet och stickade(jag har hunnit gora tre pannband under tiden jag varit har).

juldagen spenderade vi hos mammans foraldrar pa deras gard. massa god mat och sjok. sen akte vi ner till floden som rinner genom deloraine och paddlade kayak och hade en overbliven-mat-fest med familjens vanner. det tycker jag var ett fint satt att ta tillvara pa maten som blev over efter jullunchen som de har har, sa att inte allt aker i soporna efter en vecka. pa den har lilla tillstallningen sprang vi in i en gubbe som berattade om vipassana, som var meditationskursen som katrina skulle gora, och han sa mer eller mindre att folk han kande som hade gjort det hade blivit galna och aldrig riktigt aterhamtat sig efter upplevelsen. for er som inte vet vad det ar, sa skulle hon till ett meditationscenter och meditera i 10 dagar i strack. i tystnad. hon blev inte helt ovantat livradd och hade ett langt samtal med tara(mamman i familjen), och mig och hon bestamde sig for att stanna i deloraine med oss! det var som att en sten lyftes fran mina axlar.

det nya aret ringde vi in pa ett intressant satt, vi hade nagat som kallas huven(hur det stavas vet jag inte helt exakt), som ar typ hinduiskt satt att... ja jag vet inte. vi hade en liten brasa dit vi hade lagt in lappar med saker vi hade avslutat under 2010 som vi kande oss fardiga med. vi offrade olika orter och fetter till gudarna som fick brinna med vara lappar. medan vi gjorde det upprepade vi en hinduisk vers 108 ganger. det later flummigt, och det var det, men det kandes valdig renande och ett fint satt att valkomna det nya aret.

efter nyar har vi mest bara dolat pa, cyklat och kollat pa omgivningen och levt gott. i forrgar spann vi varat egna garn som vi sedan fargade med rosmarin och native cherry, kokande pa en levande eld. det blev ljust mossgront. det var helt sjukt coolt, och kul! vi har borjat varje dag med yoga och en gron smoothie. jag ar friskare an notkarnan sjalv nu!

och ja, vi har gjort massa saker, och allt ar som bortblast nu, saklart. men det spelar ingen roll. ni far val fraga om ni kanner att ni saknar nagat.

nu ar jag tillbaka i hobart efter ett tarfyllt farval av familjen och katrina. jag ar tillbaka i ett kanslokallt hostel och i annu kallare hobart (poeten). imorgon aker jag till sydney och stannar dar i 6 dagar innan jag fortsatter norrut mot brisbane varifran jag flyger till auckland 1 februari! ballt! tasmanien borjade inte sa bra men avslutade pa topp. fantastiskt!